Hållbarhet
Hur hållbar är alpackaull egentligen? Den ärliga livscykelanalysen
Timm Quandt7 min läsning
”Är alpackaull hållbar?” På etiketter och i webbshoppar är svaret nästan alltid ja, gärna inslaget i ord som ”hållbar naturfiber” eller ”klimatvänlig”. Det styrks sällan med riktiga siffror. Jag har gått igenom två referentgranskade livscykelanalyser av alpackafiber. De besvarar inte frågan med en reklamslogan, utan med två mycket olika perspektiv på samma råvara, och det är just där problemet ligger.
0,449 kg CO₂ – avtrycket från ett enda användningstillfälle
En studie från 2023, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, har undersökt en tröja av 100 procent peruansk alpackafiber under hela dess livscykel, från råvaruutvinning till kassering. I livscykelanalyser kallas det här upplägget cradle-to-grave. I stället för ett värde per tröja har författarna räknat ner avtrycket till ett enda användningstillfälle: 0,449 kg CO₂-ekvivalenter per gång tröjan bärs. CO₂-ekvivalenter är den vanliga måttenheten i livscykelanalyser: olika växthusgaser som metan eller lustgas räknas om efter sin klimatpåverkan jämfört med CO₂ och slås samman till ett värde.
Fördelningen är intressant. Med 70 procent står fiberproduktionen, alltså avel och klippning av djuren, för den överlägset största delen. Distributionen, alltså transport och försäljning, utgör 14 procent. Alla övriga faser tillsammans, från förädling till kassering, står för de återstående 16 procenten.
53 kg CO₂ per kilogram fiber – perspektivet från gården
En andra studie, publicerad 2022 av Gómez-Quispe med kolleger i tidskriften Tropical Animal Health and Production, tittar inte på den färdiga tröjan utan på ett extensivt peruanskt andinskt system fram till gårdsgrinden, alltså cradle-to-farm-gate. Resultatet: 53,0 kg CO₂-ekvivalenter per kilogram fiber, beräknat med en biofysisk allokering. Det innebär att utsläppen fördelas på fiber och kött efter den biologiska insatsen i stället för efter marknadspriset. Räknat på djurens levande vikt blir det 22,6 kg per kilogram.
Den största drivkraften här är inte förädlingen utan matsmältningen. Enterisk fermentering, alltså den metan som bildas när mikroorganismer bryter ner grovfoder i djurens mage, står för 67 procent. Till det kommer direkta och indirekta utsläpp av lustgas med 29 procent.
| Kännetecken | Studie 2023 (tröja) | Studie 2022 (fiber från gården) |
|---|---|---|
| Systemgräns | cradle-to-grave | cradle-to-farm-gate |
| Funktionell enhet | ett användningstillfälle för tröjan | ett kg råfiber |
| Resultat | 0,449 kg CO₂-ekv | 53,0 kg CO₂-ekv (22,6 kg per kg levande vikt) |
| Största enskilda drivkraft | fiberproduktion, 70 % | enterisk fermentering, 67 % |
Därför får du inte räkna de två siffrorna mot varandra
Det är frestande att snickra ihop något slagkraftigt nyckeltal av 0,449 kg och 53 kg. Just det ska du låta bli. De två studierna mäter olika saker med olika systemgränser och funktionella enheter: ena gången ”ett användningstillfälle för en färdig tröja” under hela dess livscykel, andra gången ”ett kilogram råfiber” fram till gårdsgrinden, innan något alls har spunnits eller sytts. Man kan inte dela den ena siffran med den andra eller lägga ihop dem och på så sätt konstruera ett globalt genomsnitt för alpackaull.
Viktigt är dessutom att båda siffrorna kommer från var sin enskild studie av peruanska system. Det är inget världsgenomsnitt för alpackahållning, och det säger ingenting om hur en gård i Tyskland eller Australien skulle klara sig. Den som inte hittar den reservationen i en jämförelsetabell bör vara skeptisk.
Vad båda studierna ändå visar samstämmigt
Trots olika systemgränser visar båda studierna samma mönster: lejonparten av utsläppen uppstår på gården, inte i spinneriet eller vid frakten. I tröjstudien är det 70 procent för fiberproduktionen, i farm gate-studien 67 procent enbart för djurens metan från matsmältningen. Förädling och logistik spelar i båda fallen en underordnad roll.
Det stämmer med vad man vet om andra animaliska naturfibrer. För fårull och kashmir ligger hävstången också hos djuret, inte i fabriken. Den som vill förbättra en naturfibers miljöavtryck måste alltså börja med djurhållning, utfodring och flockstorlek, inte bara med spinnprocessen.
Det som (ännu) inte är belagt
Två påståenden som ofta cirkulerar i samband med de här studierna håller inte vid en närmare granskning. Det första: det hävdas gärna i tillspetsad form att runt 85 procent av fiberfasens klimatpåverkan kommer enbart från djurens metan från matsmältningen. Den siffran går inte att härleda ur tröjstudien. Det som går att belägga är bara att metanet dominerar med 67 procent i den separata farm gate-studien, varken mer eller mindre.
Den andra öppna frågan: en ordentlig, metodiskt enhetlig jämförelse av alpackafiber mot kashmir, merinoull och syntetiska fibrer, som omfattar mark, vatten och CO2 tillsammans, finns hittills inte i den tillförlitliga forskningslitteraturen. Jämförelsetabeller som cirkulerar på nätet och generellt pekar ut alpackaull som mer klimatvänlig än kashmir eller polyester bygger i regel inte på en gemensam metod. Läs dem med försiktighet.
Vad det betyder för dig
För miljöbalansen betyder det: alpackaull är ingen utsläppsfri fiber, även om den är naturlig, biologiskt nedbrytbar och fri från mikroplast. Dess CO2-avtryck uppstår till största delen hos djuren själva, ungefär som för ull eller kashmir. Den som letar efter den mest klimatvänliga fibern av alla hittar i dag inget seriöst, metodiskt rent svar på det.
För uppfödare och djurhållare betyder det: ärlig kommunikation slår varje obelagt marknadsföringspåstående. I stället för att göra reklam med ”klimatneutral” eller ”mer hållbar än X”, vilket helt enkelt inte går att härleda ur de studier som finns, lönar det sig att hänvisa till det som faktiskt stämmer: extensivt bete, en ansvarsfullt skött flock och en slutprodukt utan syntetiska fibrer.
Vanliga frågor
Är alpackaull hållbar?
Alpackaull har ett verkligt, mätbart CO2-avtryck som till största delen uppstår hos djuren själva, inte i spinneriet eller vid frakten. Den är alltså ingen utsläppsfri fiber, men naturlig, biologiskt nedbrytbar och fri från mikroplast. En tillförlitlig jämförelse med andra fibrer som kashmir eller merinoull saknas hittills i forskningslitteraturen.
Hur stort är alpackaullens CO2-avtryck?
En studie från 2023 (Science of the Total Environment) anger avtrycket för en tröja av 100 procent peruansk alpackafiber till 0,449 kg CO2-ekvivalenter per användningstillfälle. En andra studie från 2022 (Gómez-Quispe et al.) kommer för ett peruanskt andinskt system fram till 53,0 kg CO2-ekvivalenter per kilogram råfiber från gården. De två siffrorna har olika systemgränser och får inte räknas mot varandra.
Varför orsakar alpackaull CO2-utsläpp?
Den största drivkraften är den enteriska fermenteringen, alltså den metan som bildas när mikroorganismer bryter ner grovfoder i djurens mage. Enligt farm gate-studien av Gómez-Quispe et al. (2022) står den för 67 procent av utsläppen, och till det kommer 29 procent direkta och indirekta utsläpp av lustgas.
Är alpackaull mer klimatvänlig än kashmir eller merinoull?
Det går inte att besvara seriöst utifrån de studier som finns. En metodiskt enhetlig jämförelse av alpackafiber mot kashmir, merinoull och syntetiska fibrer som omfattar mark, vatten och CO2 finns hittills inte i den tillförlitliga forskningslitteraturen. Jämförelsetabeller som generellt pekar ut alpackaull som mer klimatvänlig bygger oftast inte på en gemensam metod.
Var uppstår de flesta utsläppen för alpackaull?
På gården, inte vid förädlingen. Tröjstudien från 2023 hänför 70 procent av utsläppen till fiberproduktionen, och farm gate-studien från 2022 placerar 67 procent hos djurens metan från matsmältningen. Båda studierna visar oberoende av varandra att hävstången finns hos djuret, som för de flesta animaliska naturfibrer.
