Sköt om alpackaprodukter rätt: tvätta alpackaull, torka, förvara

Varför alpackatröjor töjer ut sig

Förklaringen finns i fiberns struktur. Alpackafiber har knappt någon krusning, alltså bara få av de fina vågor som ger fårull en del av dess spänstighet. Till det kommer en andra sak: när ren alpackafiber väl har töjts fjädrar den inte tillbaka. Fackfolk talar om att återhämtningsförmågan saknas, kort sagt ”memory”. Ett stickat plagg i 100 procent alpacka formas därför bokstavligen av att användas: ärmarna blir längre, halsringningen vidare, muddarna lösare – och så förblir det, plagget drar inte ihop sig igen efteråt.

Just därför hamnar alpacka i många kollektioner inte i ren form utan blandad. Ny ull ger tillbaka den elasticitet som alpackafibern saknar, och nylon ger dessutom formstabilitet. En blandning är alltså inget tecken på snålhet utan ett medvetet val från tillverkaren.

Vad ren alpacka verkligen passar till

Ren alpacka spinns annorlunda än fårull. Eftersom fibern knappt har någon krusning och dessutom är halare behöver den betydligt mer tvinning vid spinningen för att garnet ska hålla alls. Därför går också den industriella förädlingen långsammare än med ull. Resultatet blir ett tungt, flytande tyg med fint fall. För halsdukar, ponchos och löst fallande tyger är det idealiskt. För tätt åtsittande, ribbstickade plagg passar ren alpacka däremot sämre – och det är just där tillverkarna oftast väljer en blandning.

När du köper vävda tyger lönar det sig också att titta på fibertypen. Surifibrer är släta, långa och glansiga, med en stapellängd på runt 118 mm, nästan dubbelt så lång som hos den betydligt vanligare huacayan med runt 68 mm. Just längden och släthet gör suri intressant för vävda, flytande tyger, medan huacaya är den vanliga grunden för stickade plagg. Mer om finhet, mikron och skillnaderna mellan de två fibertyperna finns i artikeln Alpackaull: därför är fibern så speciell.

Färg: varför man ofta inte färgar alls

Alpacka finns i 22 naturfärger som fibermarknaden erkänner, från vitt via alla grå och bruna toner till svart. Den paletten gör färgning helt enkelt onödig för många produkter. Ett plagg i naturfärg är alltså ingen kompromiss, snarare den mindre behandlade varianten. Om man ändå färgar tar alpackafibern färgen bra, eftersom den – till skillnad från fårull – saknar lanolin, alltså ullfett.

Vid köpet: ren eller blandad?

En titt på etiketten säger mycket. Står det 100 procent alpacka får du fiberns renaste form: mjuk, varm, med flytande fall, men alltså utan återhämtningsförmåga. Det passar bra till halsdukar, vida tröjor och löst fallande stickade plagg, där lite mer vidd med tiden inte är något problem. Står det en blandning med ny ull eller nylon är det ingen kompromiss utan ett medvetet val för plagg som måste behålla formen, till exempel tätt åtsittande ribbstickade tröjor eller vantar. För vävda, flytande tyger lönar det sig dessutom att välja surifiber i stället för stickat i huacaya.

Tvätt: handtvätt i stället för maskin

För skötseln gäller en enda men viktig regel: alpacka ska handtvättas i kallt till ljummet vatten med ett milt ulltvättmedel, och utan att vridas ur. Kombinationen av värme, vatten och gnidning tovar fiberns fjällskikt för gott. Ett plagg som väl har tovat sig går inte att rädda. Därför är också torktumlare uteslutet.

Torkning: liggande, inte upphängd

Torka plagget liggande efter tvätten, häng inte upp det. Skälet är detsamma som vid uttöjningen: utan återhämtningsförmåga drar sig det våta, tyngre plagget ut av sin egen vikt när det hänger, och behåller sedan den formen för gott. Utbrett plant på en handduk behåller det däremot sin ursprungliga passform.

Förvaring: skydda mot mal

Alpacka är som alla proteinfibrer känslig för mal. För förvaringen mellan säsongerna betyder det: svalt, torrt och luftigt, inga plastpåsar. I dem samlas fukt, och just det gynnar malangrepp. Cederträ eller lavendel anses vara beprövat malskydd för känsliga naturfibrer.

Noppor: varför alpacka noppar sig förhållandevis lite

Goda nyheter för utseendet: alpacka noppar sig förhållandevis lite, eftersom fiberns yta är slät. Där det ändå bildas noppor är orsaken oftast korta eller lösa fibrer, gnidning och löst spunnet garn. Ett plagg av längre stapel, som baby alpacka, och av fast spunnet garn noppar sig därför mindre. När du handlar kan du testa det ungefärligt genom att gnida garnet en kort stund mellan fingrarna.

Till sist: kompost i stället för sopor

Alpacka är en till 100 procent naturlig, biologiskt nedbrytbar proteinfiber som kan komposteras när den har tjänat ut. Det är inget argument mot en vettig inblandning av ull eller nylon, men en punkt som kan väga in när du väljer mellan naturfiber och helsyntetiska varor. Den som vill ha så lite konstfiber som möjligt gör det mer konsekventa valet med ren alpacka och tar medvetet den lite större risken för uttöjning.