Hoppa till innehållet

Avel

Inavelskoefficient hos alpackor: enkelt förklarad, med kalkylator

Timm Quandt9 min läsning

Innan du låter betäcka ett sto lönar det sig att titta i stamtavlan: är hingst och sto släkt, så är crian det också. Inavelskoefficienten sammanfattar det i ett enda tal. Här får du veta vad talet betyder, hur det beräknas enligt Wright, hur många generationer du behöver och hur du själv kontrollerar en planerad parning med kalkylatorn.

Två alpackor på en äng vars gemensamma avkomma planeras

Beräkna inavelskoefficienten

Fyll i hingsten och stoet som du vill para, och dessutom deras föräldrar och far- och morföräldrar, så långt du känner till dem. Kalkylatorn letar efter djur som förekommer på båda sidorna och räknar utifrån dem ut inavelskoefficienten för den planerade crian. Med exemplen kan du prova hur vanliga släktskap slår igenom.

Fyll i far och mor till den planerade crian och, om de är kända, deras föräldrar och far- och morföräldrar. Samma namn räknas som samma djur, stora och små bokstäver spelar ingen roll.

Ladda exempel:
Fars sida
Mors sida

Beräkningen känner bara till de djur du fyller i (3 generationer ovanför crian). Saknas förfäder kan den verkliga inavelskoefficienten vara högre.

Fyll i åtminstone far och mor, så visas resultatet här.

Kalkylatorn körs bara i din webbläsare. Namnen varken sparas eller skickas vidare.

Så bedömer kalkylatorn resultatet

För alpackor finns inget officiellt gränsvärde. Stegen i kalkylatorn utgår därför från kända släktskapsgrader och är tänkta som vägledning, inte som regel.

  • Ingen gemensam förfader synlig: I de ifyllda generationerna förekommer inget djur på båda sidorna. Det betyder inte att hingst och sto säkert inte är släkt.
  • Låg: under 6,25 %, alltså under värdet för en parning mellan kusiner. Gemensamma förfäder ligger längre tillbaka.
  • Påtaglig: från 6,25 % till under 12,5 %. Det motsvarar minst en parning mellan kusiner.
  • Hög: från 12,5 %, alltså minst på nivån för en parning mellan halvsyskon. Helsyskon och föräldrar med avkomma ligger på 25 %.

Vad inavelskoefficienten säger

Varje cria ärver två kopior av varje gen, en från fadern och en från modern. Är far och mor släkt kan båda kopiorna gå tillbaka på samma gen hos en gemensam förfader. Genetiker kallar sådana kopior identiska genom härstamning. Inavelskoefficienten F anger hur sannolikt det är i ett godtyckligt genlocus. Den infördes av den amerikanske genetikern Sewall Wright år 1922.

En cria med F = 25 % är alltså i genomsnitt i en fjärdedel av sina genlocus homozygot för en kopia som kommer från en gemensam förfader. En cria från två obesläktade föräldrar har F = 0 %.

Ett värde i förhållande till den kända stamtavlan

Inavelskoefficienten gäller alltid i förhållande till de djur som står i stamtavlan. Djur som står högst upp och saknar ifyllda föräldrar räknas som obesläktade och inte inavlade. Ett värde på 0 % betyder därför: i den kända stamtavlan finns ingen gemensam förfader. Längre tillbaka kan det ändå finnas en.

Typiska värden

Följande värden gäller när de gemensamma förfäderna själva inte är inavlade. Du kan återskapa dem med exemplen i kalkylatorn.

ParningInavelskoefficient för crian
Helsyskon25 %
Förälder och avkomma25 %
Halvsyskon12,5 %
Dubbelkusiner (båda föräldraparen är syskon)12,5 %
Kusiner6,25 %
Halvkusiner3,125 %
En gemensam förfader bland hingstens och stoets gammelföräldrar0,78 %

Så räknar formeln enligt Wright

För beräkningen letar du upp alla vägar som leder från fadern via en gemensam förfader till modern. Varje väg bidrar med en del till resultatet:

F = Σ (1/2)^(n1 + n2 + 1) × (1 + F_A)

Här är n1 antalet generationer från fadern till den gemensamma förfadern, n2 antalet generationer från modern till samma förfader, och F_A är förfaderns egen inavelskoefficient. Summatecknet Σ betyder att bidragen från alla vägar läggs ihop.

Exempel: halvsyskon

Hingsten Cosmo och stoet Luna har samma far, Apollo. Från Cosmo till Apollo är det en generation, från Luna till Apollo likaså. Med n1 = 1 och n2 = 1 blir det (1/2)^3 = 1/8, alltså 12,5 %. Hos helsyskon tillkommer en andra väg via den gemensamma modern, och de två bidragen blir tillsammans 25 %.

När den gemensamma förfadern själv är inavlad

Är Apollo själv inavlad, är hans egna två kopior redan med en viss sannolikhet identiska genom härstamning. Då stämmer kopiorna som han för vidare till två avkommor överens även när han ger dem olika kopior. Faktorn (1 + F_A) tar hänsyn till det. Ett exempel från ett faktablad från Oklahoma State University: en far som själv har en inavelskoefficient på 25 % paras med sin dotter. I stället för 25 % blir det för kalven (1/2)^2 × 1,25 = 31,25 %. Kalkylatorn tar hänsyn till detta, så långt förfaderns föräldrar finns i stamtavlan.

Vägar får inte gå genom samma djur två gånger

En väg räknas bara om den, förutom den gemensamma förfadern, inte innehåller något djur två gånger. Hos helsyskon är till exempel även far- och morföräldrarna gemensamma förfäder. Deras vägar går dock via syskonens far eller mor och är därmed redan räknade. För hand blir det snabbt oöverskådligt i stora stamtavlor. Kalkylatorn använder därför släktskapsmatrisen (tabellmetoden) och listar de enskilda förfädernas bidrag enligt vägmetoden. Båda metoderna ger samma resultat.

Varför inavel spelar roll i alpackaaveln

Inavel skapar inga nya ärftliga defekter. Men den gör att recessiva anlag som ett djur bär utan att det märks oftare förekommer dubbelt och då blir synliga. Faktabladet från Oklahoma State University beskriver det med nötkreatur som exempel. Följderna beskrivs där som väl belagda för alla stora husdjursarter.

Den försämring som inavel orsakar kallas inavelsdepression. En genomgång av 154 studier på sju husdjursarter från åren 1990 till 2020 visade: för varje procentenhet inavel enligt stamtavlan sjönk en egenskap i median med 0,13 % av sitt genomsnitt. Alla typer av egenskaper påverkades, fruktsamhet och överlevnad lika väl som produktion och exteriör. För alpackor finns det hittills få undersökningar om detta. Att de skulle vara ett undantag är inte att vänta.

Läget i Europa

En genomisk studie som publicerades 2026 med 179 alpackor från Tyskland, Österrike och Schweiz fann en liknande genetisk variation som hos alpackor från Peru. Författarna drar slutsatsen att uppfödarna i båda regionerna bevarar variationen väl. För populationen som helhet är det goda nyheter. För din nästa parning säger det inte mycket. Om hingst och sto är släkt står i deras stamtavla.

Och där dyker vissa namn upp gång på gång. Kända avelshingstar används av många gårdar, deras avkommor säljs och möts några generationer senare igen på en annan gård. Den som väljer hingst bara efter fiber och exteriör ser inte det.

Hur många generationer stamtavlan behöver

Alla förfäder som inte är ifyllda räknas som obesläktade. Saknas de blir inavelskoefficienten för låg. Det påpekade redan 1992 en studie om avelsvärdering hos mjölkkor. En undersökning av över 12 000 alpackor på en peruansk uppfödningsgård visar det tydligt: den genomsnittliga inavelskoefficienten låg på 0,165 %, men far- och morföräldrarna var kända för bara 25 till 43 % av djuren. Författarna bedömer själva stamtavlornas djup som otillförlitligt.

Hur mycket en gemensam förfader bidrar beror på hur långt tillbaka den finns. Står den bland far- och morföräldrarna hos både far och mor blir det 3,125 %. En generation längre bort, bland föräldrarnas gammelföräldrar, är det 0,78 %, och ytterligare en generation tillbaka ungefär 0,2 %. Var för sig är det lite. Men dyker samma hingst upp i flera linjer läggs bidragen ihop.

I praktiken betyder det: med tre generationer ovanför crian upptäcker du nära släktskap på ett tillförlitligt sätt. Känner du till den fjärde generationen, fyll i den, kalkylatorn har en kryssruta för det. Och ju fler djur i din stamtavla som är okända, desto försiktigare bör du läsa ett lågt resultat.

Undvik inavel i praktiken

Helt undvika släktskap i en avel går sällan. Men du kan se till att du känner till den innan crian är på väg.

Kontrollera den planerade parningen i förväg

Räkna ut inavelskoefficienten innan du tar stoet till hingsten, inte först vid födseln. Parningar mellan helsyskon, halvsyskon och föräldrar med sin avkomma är den närmaste formen av inavel. Faktabladet från Oklahoma avråder från att para syskon med varandra och föräldrar med sin avkomma.

Välj avelshingsten medvetet

Be ägaren till en främmande hingst om stamtavlan, helst över flera generationer. Jämför den med linjerna hos dina ston. En hingst som passar dina ston är inte automatiskt den som vann den senaste utställningen.

Dokumentera linjerna noggrant

Notera far och mor för varje djur, även för inköpta djur och främmande avelshingstar. Spara härstamningsbevis och för in dem medan underlagen finns till hands. Det som saknas i dag går ofta inte att komplettera om några år.

Inavelskoefficient i ALPAKA.PRO

Kalkylatorn på den här sidan kontrollerar en parning. I avelsprogrammet från ALPAKA.PRO ser du för varje planerad parning inavelskoefficienten och släktskapen i procent med angiven relation, beräknade utifrån dina djurs stamtavlor. Gemensamma förfäder visar programmet över flera generationer, och parningsförslag med trafikljus visar vilka hingstar som passar ett sto. Stamtavlor lägger du upp över flera generationer, även med djur utanför din flock, och exporterar dem som PDF eller bild till köpare och föreningar.

Bedömning av möjliga parningar i ALPAKA.PRO med inavelskoefficient och släktskap i procent
För varje möjlig parning visar ALPAKA.PRO inavelskoefficient och släktskap innan du bestämmer dig.

Finns dina stamtavlor redan i Excel eller ett annat program behöver du inte skriva av dem. Du skickar filen till oss, och vi lägger in djur, stamtavlor och hälsodata, oftast inom en dag och kostnadsfritt, även under testperioden. Hur det går till står på startsidan under Dataimport.

Vanliga frågor

Vilken inavelskoefficient är acceptabel hos alpackor?

Något officiellt gränsvärde för alpackor finns inte. Ju lägre, desto bättre. Kalkylatorn bedömer värden från 6,25 % (nivå kusiner) som påtagliga och från 12,5 % (nivå halvsyskon) som höga. Parningar mellan helsyskon, halvsyskon eller föräldrar och deras avkomma räknas inom husdjursaveln som den närmaste formen av inavel. Att para syskon med varandra eller föräldrar med sin avkomma rekommenderas allmänt inte.

Hur många generationer behöver jag för en tillförlitlig beräkning?

Med tre generationer ovanför crian, alltså föräldrar, far- och morföräldrar och gammelföräldrar, upptäcker du nära släktskap ända ner till halvkusiner med säkerhet. Gemensamma förfäder längre bak hittar beräkningen bara om du fyller i dem. Fyll i så många generationer som du känner till med säkerhet.

Betyder 0 % att hingst och sto inte är släkt?

Nej. 0 % betyder bara att inget djur förekommer på båda sidorna i de ifyllda generationerna. Alla förfäder som saknas behandlar beräkningen som obesläktade. En gemensam förfader längre tillbaka förblir på så sätt osynlig.

Vad är skillnaden mellan inavelskoefficient och släktskap?

Släktskapen beskriver två djur, till exempel hingst och sto. Inavelskoefficienten beskriver ett enskilt djur, här den planerade crian. Är föräldrarna själva inte inavlade är crians inavelskoefficient hälften så stor som släktskapen mellan föräldrarna: helsyskon är släkt till 50 %, deras cria har en inavelskoefficient på 25 %.

Kan ALPAKA.PRO beräkna inavelskoefficienten för mina djur?

Ja. I avelsmodulen ser du för varje planerad parning inavelskoefficienten och släktskapen i procent, beräknade utifrån dina djurs stamtavlor. Externa djur lägger du upp direkt när du planerar. Finns dina stamtavlor redan i en Excel-fil tar vi över dem kostnadsfritt.

Källor

  1. Wright, S.: Coefficients of Inbreeding and Relationship. The American Naturalist 56, 330–338 (1922)
  2. Northcutt, S. L.; Buchanan, D. S.; Clutter, A. C.: Inbreeding in Cattle. Oklahoma Cooperative Extension Service, ANSI-3165
  3. VanRaden, P. M.: Accounting for Inbreeding and Crossbreeding in Genetic Evaluation of Large Populations. Journal of Dairy Science 75, 3136–3144 (1992)
  4. Leroy, G.: Inbreeding depression in livestock species: review and meta-analysis. Animal Genetics 45, 618–628 (2014)
  5. Doekes, H. P.; Bijma, P.; Windig, J. J.: How Depressing Is Inbreeding? A Meta-Analysis of 30 Years of Research on the Effects of Inbreeding in Livestock. Genes 12, 926 (2021)
  6. Vilela, J.; Asparrin, M.; Montenegro, V.: Assessment of Generation Interval and Inbreeding in a Peruvian Alpaca Population. Proceedings, 10th World Congress of Genetics Applied to Livestock Production (2014)
  7. Tan, K. et al.: Genome-wide SNP-based genomic diversity and population structure analysis in alpaca populations from Europe and Peru. G3: Genes, Genomes, Genetics 16 (2026)

Koll på inaveln vid varje parning

I ALPAKA.PRO lägger du upp stamtavlor över flera generationer och ser för varje planerad parning inavelskoefficient och släktskap innan du bestämmer dig. 30 dagar gratis, utan betaluppgifter.

Testa gratis i 30 dagar